Tidigare i veckan uppmanade Sverige och andra nordiska länder IPK att utesluta ryska och belarusiska idrottare från Paralympics i Peking.
Men IPK väljer att inte lyssna på Sverige och de andra länderna. Trots att Ryssland och Belarus har brutit mot den ”olympiska vapenvilan” meddelade kommittén, som under onsdagen hade ett extrainsatt styrelsemöte, att ryska och belarusiska idrottare får tävla i Paralympics. Däremot tävlar de som neutrala och representerar inte sitt land.
– Det känns sorligt så klart. Vi hade hoppats på att de kunde bli uteslutna ur spelen, säger Sveriges paralympiska kommittés ordförande Åsa Llinares Norlin efter beskedet.
– Det var en väldigt emotionell stämning i rummet. Det var många som motsatte sig beslutet och uttryckte sin frustration. Men det finns inte mycket vi kan göra, utan vi måste förhålla oss till detta.
IPK hänvisar till de gemensamma spelregler som medlemmarna i den internationella paralympiska kommittén har satt upp. Där står det att styrelsen själva inte kan fatta ett beslut om att utesluta idrottare samtidigt som ”det för närvarande inte är en medlemsskyldighet för en IPK-medlem att säkerställa efterlevnaden av den olympiska vapenvilan.”
IPK meddelade att en extrainsatt röstning om att utesluta den belarusiska och den ryska paralympiska kommittén ur IPK kommer att hållas.
– Det måste ske under ett årsmöte med en kallelse minst sex månader i förväg, så om sex månader kan vi fatta det beslutet.
Och hur ställer sig Sverige i den omröstningen då?
– Det är ju långt bort, men naturligtvis något som vi får ta ställning till framöver beroende på hur situationen förändras.
I ett uttalande till IPK:s hemsida säger ordförande Andrew Parsons att han hoppas att de ryska och belarusiska idrottarna nu behandlas på lika villkor som alla andra.
– Nu när det här beslutet har tagits förväntar jag mig att alla deltagande behandlar de neutrala idrottarna som de skulle behandla de andra idrottarna under dessa spel, oavsett hur svårt detta kan vara. Till skillnad från sina respektive regeringar är dessa paralympiska idrottare inte angriparna, de är här för att tävla i ett sportevenemang som alla andra, säger Andrew Parsons.
Åsa Llinares Norlin har varit i kontakt med den svenska truppen på plats i Peking.
– Jag har bara pratat kort med ledare och vi jobbar för att skydda truppen så att de kan få ägna sig åt att göra det de är där för, vilket är idrottsutövande. Den paralympiska världen är en ganska liten sådan och de flesta träffas regelbundet och man känner varandra över nationalitetsgränser.
Det finns alltså inget missnöje från idrottarna själva?
– Inte vad som har nått mina öron.
