– I DN-artikeln finns frågor som inte besvaras, men som behöver få svar från rikspolischefen och möjligen statsråden, beroende på vad det är som ligger i den politiska pressen som källorna hänvisar till, säger Rasmus Ling (MP), som är ledamot i både justitieutskottet och polisens insynsråd där rikspolischefen är ordförande.
Polisen rundade lagen för att stoppa högerextreme dansk-svensken Rasmus Paludan från att demonstrera och bränna koranen, enligt källor till DN. Detta trots att fem olika förvaltningsrätter i tio olika domslut gett polisen bakläxa och slagit fast att det var fel att neka Paludan demonstrationstillstånd under det gångna året.
Förklaringen till polisens agerande är, enligt DN:s källor, att myndigheten kände sig hårt pressad från muslimska grupper och politiker från både den förra och den nuvarande regeringen. Myndigheten slits mellan två uppdrag på ett helt nytt sätt: att skydda yttrandefriheten och demonstrationsrätten – och Sveriges säkerhet.
– Vi måste gå till botten med detta. I ett första läge har jag skickat en förfrågan om ett extra insynsrådsmöte med rikspolischefen under kommande vecka. Vi behöver få ställa frågor om tillståndsgivning generellt och om han har känt ett politiskt tryck. Om han inte vill svara på frågor från DN tycker jag att han bör göra det i forumet för allmänhetens insyn i polisen, säger Rasmus Ling.
Har någon i polisledningen lyft frågan om demonstrationstillstånd i insynsrådet eller justitieutskottet?
– Inte vad jag vet, DN:s uppgifter är helt nya. Thornberg vill inte ställa upp i intervjuer, men om det inte ligger någonting i uppgifterna borde frågorna vara lätta att besvara. Min utgångspunkt är att åtminstone många i insynsrådet vill ha svar, att många delar bedömningen att det är viktigt att få klarhet.
Nu i februari fattade polisen ett beslut om att totalförbjuda koranbränningar trots att det inte har stöd i ordningslagen. I Polismyndighetens interna dokument motiverade man därför förbudet med att lagen ska tolkas ”extensivt”.
Förvaltningsrätten i Stockholm har slagit fast att polisen gjorde fel, men polisen har överklagat till kammarrätten i hopp om att en framgång där ska sätta press på politiken att ompröva ordningslagen i en förändrad omvärld.
– Skulle det visa sig att det förekommit politisk påverkan mot att ge demonstrationstillstånd, skulle det vara en lika stor skandal som när Laila Freivalds (S) stängde SD:s webbplatser 2006 och hon kunde ju inte sitta kvar som utrikesminister efter det, men jag vill inte föregripa något sådant innan vi vet vad som har hänt, säger Rasmus Ling.
Är det aktuellt att kalla statsråd till justitieutskottet eller anmäla till konstitutionsutskottet?
– Det är de regeringsgranskande instrument som finns, men jag tycker att man ska ta en sak i taget och den första är att få ställa frågor till rikspolischefen. Jag kan inte bestämma att han kommer, men hoppas på ett gillande svar på önskemålet. Det kan ske över telefon och behöver inte ta så lång tid heller, säger Rasmus Ling.
Morgan Johansson (S) som var justitieminister fram till höstens regeringsskifte har besvarat DN:s frågor om politiska påtryckningar på mejl: ”Polisen informerade oss löpande om hur de hanterade och förberedde sig för koranbränningarna, men vi lade oss självklart aldrig i deras tillståndsgivning”.
Utrikesminister Tobias Billströms (M) presstjänst skriver till DN att polisen ”har varit och är självständig i sina bedömningar”. Justitieminister Gunnar Strömmers (M) presstjänst svarar att ””hur Polismyndigheten gjorde sin bedömning i den här frågan, är en fråga för myndigheten”.
Turkiets president Erdogan har sagt att man inte kommer säga ja till Sveriges Natoansökan förrän koranbränningar förbjuds.
