Mitt guldfirandet står Nina Koppang med guldhjälmen på sned. Tårarna rinner, och lagkamraterna kramar om henne.
– Det känns skitbra, sammanfattar hon det hela.
Om känslorna efter slutsignalen:
– Det är klart att det kommer tårar. Fan, man har varit med detta laget så länge och den gruppen vi har … Man blir så jäva stolt liksom. Även om jag inte spelade känns det som att jag är en del av det. Med i gruppen liksom. Ae, fyfan vad kul det är.
Att Nina Koppang inte spelar handboll för tillfället har ni säkert koll på vid det här laget. Hon väntar på läkarnas besked efter att man hittat blodproppar i hennes lungor.
Därför fick hon följa matchen från läktaren.
– Det var hemskt. Jag har skrikit så mycket så jag hör knappt mig själv längre. Det var jobbigt, men samtidigt var jag lugn för jag kände att vi var bra i dag. Vi gjorde vad som krävdes, säger hon.
Hur mycket får det här dig att sakna att spela?
– Sjukt mycket. Det är klart att jag hade velat spela. Man känner när man sitter vid sidan av att man inte vill vara vid sidan av. Men nu är det så, då får man göra det bästa av det, säger hon.
Fick se över spolarvätskan
Men i kväll njuter hon av guldet – och faktum är att glädjen är dubbel.
Tidigare under dagen tog 19-åringen körkort.
Efter att ha tagit tag i detta under frånvaron från handbollen hade hon under onsdagen uppkörning i Motala, i nära anslutning till sin hemstad Vadstena.
Koppang fick se över spolarvätskan som säkerhetskontroll, och sedan bar det ut på vägen. Det var på håret – men hon grejade det till slut.
Efter den bedriften var det raka vägen till Stockholm som gällde. Hon anslöt lagom till uppvärmningen – resten är historia.
Men så här: Körkort eller SM-guld. Vad rankar du högst?
– SM-guld alla dagar i veckan! Körkort kan man ta vilken annan dag som helst, skrattar hon.
