Det var vid en presskonferens i Oslo på torsdagen som försvarsalliansens generalsekreterare konstaterade att Ukraina nu har möjligheterna att inleda en offensiv som kan driva Ryssland ut ur Ukraina:
– Nato ger Ukraina oöverträffad hjälp. Jag är säker på att Ukraina nu har tillräckligt med kapacitet för att befria de ockuperade områdena. Men vi måste göra mer, sa Stoltenberg som också berättade att Nato just nu är på väg att skapa ett paket av åtgärder som ska ge Ukraina ekonomiska möjligheter att bygga upp sitt försvar under många år framöver.
– Detta kommer att ge Ukraina långsiktig avskräckning och försvar, samt hjälpa till att återuppbygga säkerhets- och försvarssektorn under övergången från sovjettidens doktriner, förbättra utrustning och utbildning till full kompatibilitet med Nato.
Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi vid Försvarshögskolan kan det mycket väl stämma att Ukraina nu har en så stark krigsmakt att det är möjligt att ta tillbaka de ockuperade territorierna. Men han varnar också för stora osäkerhetsmoment:
– Om Ukraina ska ta tillbaka territorier ser vi först när det har hänt. Men sannolikheten att Ukraina har tillräckligt mycket vapen och tillräckligt välutbildade soldater är rimligt stor. Samtidigt är krig i grunden en osäker verksamhet. Det måste till skicklighet, det måste till planering och det måste till en del tur också. Det finns ingen militär verksamhet som enbart går att kvantifiera i siffror. Här är människor inblandade.
Joakim Paasikivi säger att inte minst den ryska armén har visat att man trots ibland överlägsna styrkor har misslyckats. Han menar också att Ukraina nu har eller är på väg att få fler och bättre vapen än Ryssland.
– Och vi ser att ryssarna har problem. De har förlorat omkring 2 000 stridsvagnar och skickar nu dit stridsvagnar från 1960- och 1950-talet. Det tyder på att den ryska krigsmaskinen inte fungerar utan gnissel.
När det gäller den väntade offensiven, som Joakim Paasikivi själv trodde skulle inledas i slutet av maj, ser han fortfarande enbart vad han kallar ”förbekämpning” där ryskt artilleri beskjuts för att få bort det hotet.
– Annars inget nytt. Jag är överraskad att offensiven inte är i gång. Nu får Ukraina en kortare tid att strida innan höstregnen kommer. Dessutom kommer offensiven att bli en del av en kampanj som kommer att fortsätta hela året och över stora landområden. Men jag tror att ukrainarna har möjlighet att nå ett bra resultat.
Finns det risk att Ryssland, om man skulle börja förlora ockuperat territorium, sätter in ytterligare kraft? Och var hämtar man i så fall den kraften ifrån?
– Det finns ingen. Det finns inga kort i rockärmen och armén är i princip insatt. Och värnpliktsarmén är inte utbildad eller skickad för detta. Ryssland har visserligen flygplan att ta av men ukrainarna har luftvärn de också.
Kan du tänka dig att Ryssland skulle sätta in värnpliktiga om läget skulle bli sådant?
– Ingenting är omöjligt men jag skulle bli förvånad. Och det skulle vara svårt att hinna få fram dem i tid om Ukraina når ett genombrott.
Samtidigt är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fortsatt segerviss. Det sa han vid en presskonferens i Bulboaca i Moldavien på torsdagen:
– Jag är säker på att vi kommer att vinna och att vårt land kommer att enas utan inblandning av Ryssland, sa president Zelenskyj.
