Presidenten betonar att han inte håller ett förberett nedskrivet tal, utan pratar rakt från hjärtat till ledamöterna i Bryssel.
– Den här morgonen var väldigt tragisk för oss. Två kryssningsrobotar träffade Charkiv. Dussintals dödades. Det här är frihetens pris. Vi kämpar för vårt land, säger Zelenskyj.
Hans fördömande är tungt.
– Raketerna som riktades mot torget i Charkiv är direkt och ohämmad terror. Ryssland är en terrorstat. Det kommer ingen att glömma.
Tolk i tårar
Framträdandet är känslofyllt. Tolken som översätter Zelenskyjs ord till engelska för EU-parlamentsledamöterna har stundtals svårt att hålla tårarna borta.
– I dag offrar vi liv för värderingar, för möjligheten att vara jämlika precis som ni. Vi offrar våra bästa människor för det, säger presidenten.
Hans avslutningsord tar återigen upp den ukrainska önskan om att ett snabbt medlemskap i EU.
– Tillsammans blir vi starkare. Bevisa att ni är med oss! Då kommer ljuset att besegra mörkret! Leve Ukraina! säger Zelenskyj – som sedan hyllas med en lång stående applåd från de närvarande i Bryssel.
Många fördömer
Inne i sessionssalen i Bryssel är många av EU-parlamentsledamöterna klädda i blått och gult för att visa sitt stöd för Ukraina. Den ukrainska flaggan finns också på plats vid talmanspodiet.
De fördömande orden mot Ryssland är många.
– Det går inte att vara neutral mellan elden och brandkåren. Angripare och krigshetsare har ingen plats i det här huset, säger talman Roberta Metsola, som lovar att arbeta för att stoppa alla officiella företrädare för Kreml att komma till EU-parlamentet.
– Demokrati och mänsklig värdighet står under attack. Det här är geopolitisk terror. Ryssland – åk hem! fräser EU:s permanente rådsordförande Charles Michel.
Uttalande på gång
Parlamentet har samlats för att snabbdebattera och rösta om ett gemensamt uttalande om det pågående kriget.
Bland annat ska ledamöterna enas om ett fördömande i skarpa ordalag av det ryska våldet, som i ett utkast till uttalande kallas för “oberättigat, olagligt och oprovocerat”.
EU-parlamentet vill också se fler sanktioner mot Ryssland och mer ekonomisk och militär hjälp till Ukraina.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovar också att EU kommer att ge ytterligare 500 miljoner euro i stöd för att lindra de “humanitära konsekvenserna”.
– Det här är en kamp mellan lagen och geväret, mellan demokrati och autokrati. Hur vi svarar i dag på vad Ryssland gör kommer att avgöra det internationella systemets framtid, säger von der Leyen i EU-parlamentet.
Medlemskap?
I sitt uttalande kommer EU-parlamentet även att uppmana EU:s institutioner att “arbeta för att ge Ukraina status som kandidatland till EU”. Ordalydelsen är avsiktligt försiktig och ett tydligt tecken på hur svårt det är att få alla politiska grupper och länder att ge löften om kommande utvidgningar – även om stödet till Ukraina är starkt.
Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) säger att man inte ska tro att medlemskap kan vara nära förestående. Han framhåller att Sverige och Polen var med och drog igång det så kallade östliga partnerskapet för att närma länder som Ukraina till EU.
– Vi vill hjälpa Ukraina så gott vi kan så att de ska kunna närma sig sitt mål om ett medlemskap, men det innebär inte att vi ska tumma på regelverket, säger Dahlgren till TT.
Han understryker krav på rättsstatsprinciper, arbete mot korruption och stabila institutioner. När kraven är uppfyllda kan medlemskap bli aktuellt.
– Men vi ska inte ha några illusioner om att det kan ske i morgon eller i övermorgon, säger Dahlgren.
