Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba menar att landet som storskaligt invaderades av Ryssland för snart ett år sedan står inför nya utmaningar. Nu behövs ytterligare sanktioner från omvärlden och stridsflyg från väst, skriver han på Twitter.
Kuleba tackar samtidigt Polen, vars regering på tisdagen var först med att grönt ljus för att skicka stridsvagnar av typen Leopard 2 till Ukraina. Efter att tillverkningslandet Tyskland gett sitt godkännande har även flera andra västländer slutit upp.
Finland, Norge, Storbritannien och USA meddelade på onsdagen att man skickar stridsvagnar till Ukraina. Avancerade stridsvagnar har varit högt upp på Ukrainas önskelista en längre tid och anses vara ett värdefullt tillskott till landets försvarsstyrkor.
Men nu kommer fler önskemål från Ukraina och det handlar om moderna stridsflygplan. Västtillverkade stridsflygplan liksom långräckviddig precisionsammunition skulle möjliggöra för Ukraina att nå mål på sådana avstånd som annars kräver att markförband slår sig fram. Med flygplan och långdistansammunition skulle Ukraina exempelvis kunna bekämpa mål på Krim och mot bron som förbinder halvön med Ryssland.
– Ryssland har haft ett övertag på flygsidan och den marina sidan under hela kriget, sedan 2014. Om Ukraina får kvalificerade stridsflygsystem till skulle de kunna matcha de bästa systemen som Ryssland har, säger överstelöjtnant Peter Lidén, Sveriges förre försvarsattaché i Ukraina.
I april förra året antydde Vita husets talesperson John Kirby att Ukraina hade tagit emot stridsflygplan och reservdelar från andra länder, utan att säga vilka länder det gällde. Han hävdade att Ukraina vid tillfället hade fler stridsflygplan än vad det tidigare haft.
USA liksom militäralliansen Nato, som USA är en del av, har hela tiden sagt nej till att leverera stridsflygplan till Ukraina. I mars föreslog Natolandet Polen att man skulle förse Ukraina med äldre Mig-29:or, en flygplanstyp som ukrainska flygvapnet redan använder, och i stället få egna amerikansktillverkade stridsflygplan som ersättning.
Men erbjudandet möttes av oro och kritik från Nato som menade att en sådan leverans skulle kunna eskalera kriget till utanför Ukrainas territorium och in i övriga Europa och Natoländer. Även USA var då negativa och inget land har sedan dess öppet levererat stridsflygplan till Ukraina.
Men allt eftersom att kriget fortgått har Natoländerna börjat tumma på sina principer. Tyskland, som tidigare sagt tvärt nej till vapenleveranser på grund av sitt mörka förflutna, har nu fallit för trycket, inte minst från Polen, att låta leverera tunga stridsvagnar till Ukraina.
– Många av de självpåtagna gränserna som Natoländerna har haft tidigare har de nu släppt på. Det är egentligen ingen större skillnad mellan att skicka stridsvagnar och stridsflygplan. Men Ryssland kommer självklart att hävda det, säger Peter Lidén.
Han säger att det är mycket politik bakom den tröskel som åtminstone hittills har funnits mot att bistå Ukraina med precisionsbekämpning på långa avstånd, alltså att skicka stridsflygsystem eller den raketartilleriammunition som når uppemot 300 kilometer.
Flera länder, bland dem Norge och USA, har meddelat att man kommer att träna Ukrainska soldater i att använda de system man levererar. USA har även sagt att man skickar de reservdelar och utrustning till sina Abramsstridsvagnar.
– Utöver själva framförandet av fordonet eller flygplanet i sig, som ukrainarna sannolikt kan lära sig mycket snabbt, är det ju även lednings- och underhållssystem som Ukraina behöver lära sig. Västerländska system är även beroende av att man kan underhålla dem med täta intervall. Ett stort antal olika system med olika sorters drivmedel och olika ammunition blir en utmaning för den ukrainska logistiken. Systemen är även känsliga och kräver kliniskt rena förvaringssystem, säger Peter Lidén.
