Under fredagen, den avslutande dagen på FN-mötet Stockholm+50, blir det klimatstrejk på Stockholms gator. För arrangörerna Fridays for Future Sverige sker strejken under ett nytt upprop, som i veckan lanserades inför valrörelsen.
Uppropet har tre övergripande uppmaningar:
1. Behandla krisen som en kris.
2. Säkerställ rättvisa.
3. Stärk demokratin.
Men till skillnad från tidigare är kraven från rörelsen nu något mer konkreta. Bland annat krävs bindande och årliga utsläppsminskningsmål och en transformation av energisystemen. Dessutom kräver Fridays for future Sverige att svensk politik måste genomsyras av respekt för urfolks rättigheter:
”Sápmi ska inte röras utan uttryckligt samtycke från berörda samebyar. Det är dags att Sverige kommer till rätta med århundraden av statligt förtryck.”
Ända sedan rörelsen startade, när Greta Thunberg satte sig ensam utanför riksdagshuset i augusti 2018, har frågan riktats till ungdomarna: Ni säger att det krävs förändring – men vilken är er lösning?
Är det här er ”lösning”?
– Vårt upprop går inte in i sakpolitiken. Vi kommunicerar den forskning som finns tillgänglig och de krav som finns från de mest drabbade. Det har länge varit tillgängligt för makthavare, det vi säger är inget nytt. Men tydligen är det svårt att förstå, så vi har valt att samla det i ett dokument för att göra det mer lättillgängligt, säger aktivisten Agnes Hjortsberg.
Andreas Magnusson, också han aktivist i Fridays for Future Sverige, fyller i:
– Det är ett nytt sätt för oss att bli mer konkreta. Under de här åren har vi träffat människor från olika håll i världen, som ställer högre krav och har högre förväntningar på oss som aktivister i ett väldigt privilegierat land. Att vi måste bli väldigt tydliga och göra kopplingen mellan klimatkrisen och andra sociala kriser för att vi på riktigt ska kunna uppnå klimaträttvisa, som vi tjatar om hela tiden.
Hur ska förändringen då kunna ske?
Rörelsen skriver:
”Detta upprop tydliggör gapet mellan vad som krävs för verklig rättvisa och vad som är möjligt inom dagens politiska och ekonomiska ramar. Av denna anledning är det viktigt att vi inte bara röstar, utan även gör våra röster hörda och använder alla våra demokratiska rättigheter och skyldigheter för att uppnå rättvisa: demonstrera, strejka, mejla, ifrågasätta och ta ställning. Ett systemskifte är bara möjligt om alla delar av samhället går samman i en folkrörelse som gemensamt pressar makten.”
– Vi behöver en hel samhällsförändring för att det ska finnas hopp. Och det hoppet kommer just nu från människor som ställer upp bakom demonstrationer och som gör sin röst hörd. Inte inifrån de politiska konferenserna. Det är folket som står för hoppet, säger Agnes Hjortsberg.
Linna Gadde, också hon från Fridays for Future Sverige, håller med:
– Uppropet visar gapet mellan vad som över huvudtaget diskuteras inom Sveriges nuvarande partipolitik och vad forskningen så tydligt visat behövs. Vi måste rösta, men det räcker inte att bara delta i demokratin på valdagen. Ett verkligt politiskt skifte kräver att vi gör våra röster hörda genom att demonstrera.
Greta Thunberg kommer också delta under strejken.
– Vi strejkar eftersom vi har fått nog av tomma ord. Efter 50 år av konferenser vill vi se förändring, säger hon till DN.
