Den 20 februari börjar elprisstödet betalas ut, men inte till alla. Hyresgäster och boende i vissa bostadsrättsföreningar får vänta på sina pengar.
– Vi är kritiska till hur regeringen har skött den här frågan, säger Kenny Fredman, samhällspolitisk chef på den rikstäckande organisationen Bostadsrätterna.
Med start den 20 februari börjar elprisstöd betalas ut till svenska hushåll. Men det är inte alla som får några pengar. Bara de hushåll som har ett eget elnätsavtal kommer att få ta del av stödet i den första vändan.
Det innebär att hyresgäster och boende i bostadsrätter där hyresvärden eller bostadsrättsföreningen står för elnätsavtalet måste vänta på att få stöd till elräkningarna.
– När föreningar får sina pengar står skrivet i himlen, det är ingen som vet. Det är ju det som är det bedrövliga i det hela. Dessutom får de inte det extra stöd som ska betalas ut för november och december, säger Kenny Fredman, samhällspolitisk chef på Bostadsrätterna, en rikstäckande organisation med runt 9 400 bostadsrättsföreningar som medlemmar.
Han är kritisk till hur regeringen har hanterat frågan om elstöd och anser att dess nuvarande utformning skapar orättvisa.
Han poängterar att boende i en bostadsrättsförening där varje hushåll har eget elnätsavtal kommer att få stöd, medan de boende i huset mittemot, där föreningen står för avtalet, måste vänta.
– Det blir väldigt märkligt, men det beror på att en del föreningar har gemensam el och det här stödet ska bara gå till privatpersoner, säger han.
På samma sätt var det med det elprisstöd som den S-ledda regeringen beslutade om förra vintern.
– Det är dåligt, det har blivit roulette av det här. Vissa gånger får man som boende stöd och andra gånger får man inte det på grund av teknikaliteter när regeringen inte har arbetat igenom förslagen tillräckligt mycket, säger Kenny Fredman.
Han konstaterar att stödet är illa genomtänkt och att hyresvärdar och bostadsrättsföreningar som har ansträngt sig för att minska sin klimatpåverkan kan drabbas extra hårt.
– Ett hus kan vara uppvärmt på olika sätt. Antingen har man fjärrvärme och då har ju priserna varit ganska bra. Sedan kan en förening eller hyresvärd ha tagit ett klimatansvar och installerat en bergvärmepump, men de är ganska elkrävande och föreningar och företag fick inget stöd förra året, säger han och fortsätter.
– Sedan har det nya stödet kommit under hösten. Det är uppdelat mellan privatpersoner och juridiska personer men ännu har det inte blivit klart när juridiska personer som företag och föreningar får någonting.
Processen började hacka när det visade sig att regeringen missat att Svenska kraftnät måste ansöka hos EU-kommissionen om att få använda pengar från de så kallade flaskhalsavgifterna som elprisstöd till svenska företag och organisationer.
– När det väl blir godkänt av kommissionen så ska den förordning som reglerar hur stödet ska betalas ut till företag och föreningar skickas på remiss. Så när föreningar och företag kommer att få sina pengar – det vet ingen, säger Kenny Fredman.
Hur många bostadsrättsinnehavare och hyresgäster som drabbas kan han inte uttala sig om, uppgifter om det saknas.
Många bostadsrättsföreningar kämpar nu, inte bara med höga elräkningar utan också med stigande räntor på lån. Situationen för olika bostadsrättsföreningar kan skilja sig stort, men Kenny Fredman menar att ett stöd till elräkningar vore både välkommet och logiskt med tanke på att andra hushåll får pengar.
– Det finns föreningar som är mer utsatta än andra och har man då oturen att inte få något elprisstöd så är det ganska tufft, säger han.
