Sveriges nya incitamentsprogram för elbilar har fått EU-godkännande och lanseras nu för att stimulera efterfrågan, särskilt bland låginkomsthushåll och på landsbygden. Programmet kombinerar en höjd skrotningspremie på upp till 25 000 kronor med en riktad klimatbonus på maximalt 54 000 kronor för köp eller leasing av elbil. Regeringen avsätter 250 miljoner kronor årligen 2024–2025, plus EU-finansiering från Social Climate Fund, mot bakgrund av en 16-procentig nedgång i elbilsregistreringar 2024.
Centrala komponenter i elbilsstödet
Klimatbonusen kopplas till skrotning av äldre förbränningsbilar och ersätts med elbil eller laddhybrid. För 2024–2025 riktas 250 miljoner kronor specifikt hit, utöver 1,3 miljarder kronor för att fullfölja gamla åtaganden från före november 2022. Det nya stödet riktas mot hushåll med inkomster upp till 80 procent av medianen, främst i områden med svag kollektivtrafik.
Skrotningspremien har höjts till 25 000 kronor, med ansökan öppen till 19 augusti 2025. Den riktade bonusen ger upp till 54 000 kronor – antingen engångs eller 1 500 kronor månadsvis i 36 månader – för nya eller begagnade elbilar. Från juli 2028 sänks taket till 36 000 kronor, med programmet giltigt till juni 2029. Cirka 75 procent av de uppskattade 800 miljoner kronor årliga kostnaderna täcks av EU:s fond.
Marknadsutveckling och utmaningar
Elbilsregistreringarna rasade med nästan 16 procent 2024, från 112 000 till 94 000 fordon enligt Mobility Sweden. Trots detta är basen stark: över en halv miljon laddbara bilar rullar på svenska vägar, och under första halvåret 2023 utgjorde elbilar och laddhybrider nästan 60 procent av nyregistreringarna.
Stödet är temporärt och syftar till att förnya fordonsflottan mot nettonollutsläpp 2045. Det adresserar kritik mot tidigare generella bonusar som främst gynnade storstadsbor med högre inkomster, genom inkomstprövning och glesbygdsfokus.
Laddinfrastruktur som komplement
För att stödja övergången satsar regeringen 450 miljoner kronor 2025 och 620 miljoner 2026 på laddstationer, totalt 2,5 miljarder för 2024–2026. Klimatklivet förstärks med 400–800 miljoner kronor för publik och tung laddning. Programmet “Laddinfrastruktur för elektrifierad transport 2030” har 1 miljard kronor i ram för större vägar och logistiknav, i linje med EU:s “Fit för 55”-paket som kräver laddning längs huvudvägar och förbjuder fossila lätta fordon från 2035.
EU-sammanhang och jämförelser
EU-kommissionen har godkänt paketet som statsstöd, med Social Climate Fund som finansierar socialt riktade insatser för att mildra gröna omställningens kostnader. Sverige utmärker sig genom kombination av skrotpremie, inkomstprövat stöd och laddsatsningar, till skillnad från många EU-länder som stramar åt rena köpbonusar.
I EU-sammanhang erbjuder flera nationer skattesubventioner, men Sveriges modell betonar fordonsförnyelse och regional rättvisa. Det alignar med bredare mål om utsläppsfria transporter.
Politiska uttalanden och branschreaktioner
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari betonar: “De ökade skrotningsbonusarna och landsbygdsstödet gör det möjligt för fler låginkomsthushåll att byta till elbil. Stöden är tillfälliga verktyg för att hjälpa marknaden över trösklar, inte permanenta subventioner.” Regeringen understryker förutsägbara spelregler för att vända 2024:s nedgång.
Branschen välkomnar riktningen mot utsatta grupper, men noterar administrativa utmaningar och risker för regionala skillnader. Fordons- och energisektorn pekar på behovet av långsiktighet för att bibehålla momentum i elektrifieringen. Kritiker ifrågasätter komplexiteten, men regeringen försvarar glesbygdsfokuset som nödvändigt för transporträttvisa.
Framtida effekter och mål
Programmet förväntas accelerera flottaförnyelsen och minska utsläpp, särskilt från äldre bilar. Med EU-stöd minskas belastningen på statsbudgeten, och satsningarna på laddning säkrar infrastruktur. Experter förutspår ökad elbilspenetration på landsbygden, vilket stärker Sveriges position i EU:s gröna omställning.
Långsiktigt testas modellens effektivitet mot 2045:s nettonollmål. Framgång beror på smidig implementering och marknadens respons. Detta är ett steg mot inkluderande elektrifiering i ett land där bil är livsviktigt utanför städerna.
