Sverige har bekräftat att en medborgare är frihetsberövad i Iran, anklagad för spionage åt Israel under det 12-dagarskrig som utbröt i juni 2025. Personen, en svensk-iranier, greps av revolutionsgardet den 16 juni nära Karaj med elektronisk utrustning och har enligt iranska myndigheter erkänt brotten. Rättegången i Alborz-provinsens revolutionsdomstol är avslutad, med dom väntad inom kort.
Gripandets detaljer
Den gripne, som erhöll svenskt medborgarskap 2020, rekryterades av israelisk underrättelsetjänst 2023 och reste till Israel två veckor före inresan till Iran en månad innan kriget startade den 13 juni. Han bodde i en villa nära Karaj, 45 kilometer nordväst om Teheran, och träffade agenter i sex europeiska huvudstäder. Gripandet skedde dag fyra av konflikten av revolutionsgardet.
Iranska myndigheter rapporterar att han bar elektronisk spionutrustning och har bekänt. Iran erkänner inte dubbelmedborgarskap och behandlar sådana personer enbart som iranier.
Kontexten kring 12-dagarskriget
Kriget inleddes 13 juni 2025 med israeliska och amerikanska bombningar av iranska kärnanläggningar. Iran svarade med missilattacker, men konflikten avslutades snabbt. Under perioden grep Iran 21 000 personer för säkerhetsbrott, varav cirka 2 000 kvar i förvar; många frigavs efter klartecken.
Officiella uttalanden från Iran
Irans justitieministeriumstalesman Asghar Jahangir förklarade: “Denna person rekryterades av israelisk underrättelsetjänst 2023, reste flera gånger till ockuperade områden – senast två veckor före inresa till Iran – och bar elektronisk spionutrustning. Han har bekänt.” Alborz-provinsens justitiechef bekräftade revolutionsgardets ingripande under kriget.
Justitiedomstolen i Alborz meddelade att rättegången är klar och domen väntas i veckan.
Sveriges reaktion
Sveriges utrikesdepartement (UD) bekräftar: “Vi är i kontakt med mannens familj och han representeras av juridisk ombud. Vi ger inga fler detaljer av hänsyn till konsulär sekretess och för att inte hindra vårt arbete.” UD fokuserar på konsulärt stöd utan ytterligare kommentarer.
Bredare säkerhetsåtgärder i Iran
Sedan juni 2025 har Iran gripit flera hundra för misstänkt israeliskt spionage, med minst åtta dömda till döden utan formella rättegångar enligt människorättsorganisationer. Rädslan för Mossad-infiltration har eskalerat efter kriget, där Israel och USA bekräftat operationer i Iran och lovat fortsätta.
Human Rights Watch kritiserar Irans “systematiska” brott mot rättsprocessen genom politiskt motiverade gripanden av dubbla nationaliteter, kallat “gisseldiplomati”. Västländer anklagar Teheran för att använda utlänningar som förhandlingsverktyg, vilket Iran förnekar.
Statistik över gripanden
- Totalt gripna under kriget: 21 000 för säkerhetsbrott.
- Kvar i förvar: Ca 2 000.
- Dömda till döden: Minst 8 för spionage sedan juni.
Historisk kontext för svensk-iranier
Fallet påminner om tidigare incidenter med dubbla nationaliteter i Iran. Sverige har upprepade gånger krävt frigivning av medborgare i liknande situationer, ofta kopplat till diplomatiska spänningar. Irans politik mot dubbelmedborgare komplicerar konsulärt arbete, då de ses enbart som iranier.
Israel har erkänt Mossad-operationer i Iran före kriget, vilket ökar misstänksamheten. Flera dömda har avrättats nyligen, enligt rapporter.
Internationella reaktioner
Inga direkta uttalanden från Israel eller USA i samband med detta gripande, men bredare kritik mot Irans rättssystem växer. Mänskliga rättighetsgrupper uppmanar till internationell press för rättvisa rättegångar och frigivning av olagligt dömda.
Nyheten har spridits globalt via RFE/RL, i24 News och Times of Israel, med fokus på geopolitiska implikationer post-krig.
Framtida implikationer
Domen väntas snart och kan påverka svensk-iraniska relationer. UD:s försiktiga linje prioriterar familjens stöd och juridisk hjälp. Fallet belyser riskerna för dubbla nationaliteter i auktoritära stater, särskilt under höjd säkerhetsläge.
Experter varnar för eskalering av spionageanklagelser i Mellanöstern efter 12-dagarskriget. Sverige rekommenderar medborgare att undvika resor till Iran.
Betydelsen för svensk utrikespolitik
Detta gripande understryker utmaningarna i UD:s konsulära arbete. Med rättegången avslutad ökar pressen på diplomatiska kanaler för en lösning. Fallet kopplas till bredare hybridhot från Iran mot väst.
