Bebis omhändertogs vid födseln – familjehem kritiskt mot uppbrott
Flickan var bara några dagar gammal när hon hämtades av sitt familjehem på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Hon omhändertogs med stöd av LVU på grund av långvarigt drogmissbruk och psykisk ohälsa i den biologiska familjen, enligt en dom från förvaltningsrätten.
Sedan dess har flickan bott i samma familjehem tillsammans med andra barn som hon, enligt familjehemsföräldrarna, ser som sina syskon.
I början av året fick familjehemmet plötsligt besked om att tvångsvården skulle upphöra och placeringen avslutas. Socialtjänsten ansåg inte längre att det fanns skäl att låta flickan vara fortsatt placerad, och då ska barnet enligt lagen återförenas med sina föräldrar.
Umgänget med den biologiska familjen utökades och i slutet av mars ska flickan lämna familjehemmet. Något formellt beslut har, enligt uppgift till DN, ännu inte fattats av den ansvariga socialnämnden. Men processen har påbörjats.
Fallet med den 2,5-åriga flickan aktualiserar – precis som i DN:s granskning om Lilla hjärtat – frågor om vad som ska väga tyngst: barnets rätt till sin trygghet och anknytning eller föräldrarnas rätt till sitt barn?
Enligt en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, som gjorts av familjehemmet, har socialtjänsten inte försökt höra barnets inställning till flytten. Under hela placeringstiden har socialtjänstens barnsekreterare endast haft en träff med flickan.
”Barnets bästa åsidosätts för vuxnas behov och intressen”, står det i anmälan.
Inspektionen för vård och omsorg har nu inlett en tillsyn av socialtjänstens hantering.
Familjehemmet anser att socialtjänstens beslut strider mot flera artiklar i Barnkonventionen, som bland annat säger att barn ”har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet” och att ”alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa”.
DN har varit i kontakt med familjehemsmamman som i övrigt avböjer att kommentera.
I en skrivelse till Ivo tillbakavisar socialtjänsten kritiken från familjehemmet. De menar att barnet haft umgängen med sin biologiska familj och därigenom träffat anställda på socialtjänsten, samt att den biologiska familjens drogtester visat negativa resultat i över ett år. Socialtjänsten framhåller också att barnets anknytning till familjehemmet inte ska hindra en återförening med de biologiska föräldrarna, enligt gällande rättspraxis.
Lotta Anberg, enhetschef på socialförvaltningen, kan inte kommentera det enskilda ärendet men säger att socialtjänsten alltid ligger stor vikt vid barnets bästa.
– Det är ett svårt arbete där vi måste titta på helheten kring barnen. Vi behöver väga in flera perspektiv. Barn har rätt till anknytning men också till sitt ursprung, till sin biologiska familj.
Det är ett stort ingrepp i ett litet barns liv, att fråntas det familjehem man har växt upp i. Hur resonerar ni kring det?
– Ett familjehem kan bestå av oerhört viktiga personer för ett barn som tidigare varit placerat och vi arbetar för att barnet ska ha möjlighet att träffa dem. Men det är vårdnadshavaren som bestämmer, säger Lotta Anberg.
Ni fattar livsavgörande beslut för många barn, hur säkerställer ni att ni vet vad som är det bästa för ett barn?
– Du nämnde tidigare Lilla hjärtat och det har skett förfärliga misstag och felbedömningar, vi är medvetna om det och att vi har ett stort ansvar. Därför är exempelvis nätverket kring den biologiska familjen oerhört viktigt och något som vi lägger stor vikt vid.
I början av februari presenterade regeringen en lex Lilla hjärtat. Bakgrunden är DN-granskningen Hon fick inte fylla fyra, om den treåriga familjehemsplacerade flickan som avled några månader efter att hon återförenats med sina biologiska föräldrar.
Lex Lilla hjärtat innebär bland annat att barn som omhändertagits enligt LVU inte får återförenas med sina biologiska föräldrar förrän omständigheterna har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt. Socialtjänsten ska också pröva frågan om vårdnadsöverflytt – alltså att familjehemmet får vårdnaden om barnet – efter två år i samma familjehem.
Men lagändringarna som föreslås ska – om de röstas igenom i riksdagen – inte börja gälla förrän den 1 juli, och omfattar därför inte besluten som just nu fattas kring den 2,5-åriga flickan.
Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet och föreståndare för Barnrättscentrum, säger att fall av det här slaget väcker en central fråga i den svenska barnavården:
– Ska ett barn kunna vara fortsatt placerat i familjehem även om de biologiska föräldrarna inte längre brister?
Den möjligheten ska finnas, anser oppositionen i riksdagen.
Socialutskottet har gett hovrättspresident Anders Hagsgård i uppdrag att ta fram ett förslag på hur barnets rätt till stabilitet och trygghet ska kunna få större genomslag i LVU-beslut. Pernilla Leviner är en av experterna i utredningen bakom förslaget, som ska läggas fram på tisdagen.
– Men oavsett vilka lagar vi har i dag och vilka vi får framöver kan man fundera på om beslutet att häva LVU i den här typen av fall med barn som varit placerade under lång tid och sedan födseln kan innebära en kränkning av barnets rätt till familjeliv. Det vore intressant att få en prövning av hur barnets rätt ska balanseras mot föräldrarnas rätt till familjeliv i en sådan situation enligt Barnkonventionen och Europakonventionen, säger Pernilla Leviner.
Den ansvariga socialnämndens ordförande, moderaten Johan Fält, betonar att han inte får uttala sig i enskilda ärenden. Men generellt anser han att beslut kring barn som varit placerade sedan de var mycket små är särskilt svåra.
– Det är ju socialtjänsten som företräder barnen, men de företräder samtidigt också vårdnadshavarna, säger han och fortsätter:
– Utan att kommentera det enskilda ärendet anser jag att det är rimligt att de här barnen får ett ombud om det är möjligt. De har ju ingen möjlighet att företräda sig själva, säger han.
Möjligheten finns dock redan i dag. Det finns, enligt Pernilla Leviner, inget som hindrar socialtjänsten att anmäla behov av ett offentligt biträde – som sedan kan utses av en förvaltningsdomstol.
Johan Fält säger också att familjehemmen ofta är rättslösa i processen, trots att de ofta tagit hand om de små barnen under flera år.
– Regeringen borde arbeta för att stärka familjehemmens ställning så att de åtminstone har rätt att överklaga besluten, säger Johan Fält.
DN har varit i kontakt med den biologiska familjen, som har avböjt en intervju.
