683 ledamöter röstade för, 96 röstade emot och 20 röstade blankt när den tyska förbundsdagen under fredagseftermiddagen tog ställning till en grundlagsändring som banar väg för en försvarssatsning värd 1 000 miljarder kronor. Det innebär att förslaget har den majoritet som krävs (två tredjedelar) för att den särskilda satsningen ska få klartecken.
Vänsterpartiet Die Linke riktade skarp kritik mot beslutet. Ledamoten Jan Korte inledde debatten i förbundsdagen med att konstatera att pengarna som går till försvaret inte kan gå till andra nödvändiga investeringar, som exempelvis i vården.
– Jag skulle vilja påminna om hur mycket 100 miljarder euro är, sa han.
Satsningen på försvaret lanserades av Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i ett tal som redan kallats historiskt, tre dagar efter det ryska anfallet mot Ukraina i slutet av februari. Förslaget var varken förankrat i Scholz socialdemokratiska parti eller i hans regering. Enligt uppgifter i flera tyska medier kände inte ens alla ministrar till detaljerna i förslaget förrän Olaf Scholz talade öppet om dem.
När förbundsdagen nu godkänner investeringen innebär det att Tyskland gör en 180-gradersvändning i försvarspolitiken. Utöver den särskilda satsningen planerar landet att nå upp till militäralliansen Natos mål om att investera två procent av bnp i försvar – vilket man inte gjort sedan 1992. Investeringarna innebär att den tyska försvarsbudgeten kommer att bli en av världens största.
Under månaderna som gått har Tyskland anklagats för att inte göra tillräckligt för att hjälpa Ukraina, och för att sponsra kriget genom att fortsätta importera rysk gas. Tidigare under veckan dämpade Olaf Scholz kritiken genom att lova att leverera luftvärnsrobotar och radarsystem som enligt kanslern är ”det modernaste system som Tyskland har”.
Den ukrainska ambassadören i Berlin, Andrij Melnyk, beskriver beskedet som ett genombrott.
– Äntligen kan vi säga ”Tack, förbundskanslern” från djupet av vårt hjärta, säger han till den tyska tidningen Wirtschaftswoche.
