En desekrerad Koran med sex kulhål hittades fastkedjad vid en moské i Stockholm den 20 december 2025, kèm en hotfull lapp på arabiska och svenska: “Tack för besöket, men det är dags att åka hem”. Mosqueledaren Mahmud al-Halefi kallade det en rasistisk attack mitt i en våg av islamofobi, och internationella röster fördömer händelsen som ett hot mot muslimsk säkerhet i Sverige.
Händelsen i detalj: Upptäckten vid moskén
På söndagseftermiddagen upptäcktes den skadade Koranen fastkedjad vid räcket till moskéns trappor. Boken uppvisade sex tydliga skottskador, och den bifogade lappen uttolkas som ett direkt hot mot muslimer i området. Polisen inledde omedelbart en hatbrottsutredning, men ingen misstänkt har gripits ännu.
Moskéadministrationen rapporterade att detta är del av en eskalerande trend av anti-muslimska incidenter i Sverige och Norden. De kräver konkreta åtgärder från myndigheterna för att skydda religiösa platser och gemenskapen.
Nyckelfakta i tabell
| Detalj | Information |
|---|---|
| Skador | 6 kulhål i Koranen |
| Meddelande | “Tack för besöket, dags att åka hem” |
| Plats | Räcke vid Stockholm moskéns trappor |
| Datum | 20 december 2025 |
| Utredning | Hatbrott, polis pågår |
Tabellen sammanfattar de centrala elementen i attacken.
Historisk kontext: Tidigare Korandesekrationer i Sverige
Händelsen påminner om 2023 års kontroverser, då irakiern Salwan Momika brände Koranen vid flera platser i Stockholm, inklusive parlamentet, moskén och irakiska ambassaden – under polisens skydd. Dessa aktioner utlöste global ilska, protester i muslimska länder och diplomatiska kriser, som Iraks utvisning av Sveriges ambassadör.
FN:s människorättsråd höll möten efter Pakistans begäran, och länder som Malaysia fördömde det som islamofobi. Sverige hamnade i skottlinjen för debatten om yttrandefrihet kontra religiös hädelse.
Reaktioner från moskén och muslimska ledare
Mahmud al-Halefi, moskéordförande: “Vi uppfattade meddelandet som ett explicit rasistiskt uttalande mot muslimer. Det är djupt kränkande och en del av ett växande mönster av anti-muslimskt hat. Myndigheterna måste agera skyndsamt för att garantera vår säkerhet.”
Moskéadministrationen: “Islamofobiska attacker mot muslimer ökar dagligen i Sverige. En kopia av Koranen med sex kulhål kedjad vid våra trappor är oacceptabelt.”
Kamal Al Shami, 5Pillars: “Detta är en sjuklig påminnelse om den dagliga faran muslimer möter i väst. Händelsen kommer mitt i en våg av provokationer och hatbrott.”
Internationella fördömanden och globala ekon
Internationella islamiska organisationer och muslimska nationer har historiskt reagerat starkt på svenska Koranhäckningar. 2023 kallade Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif till landsomfattande protester, och muslimska länder uttryckte raseri över vad de såg som tillåten hädelse under täckmantel av yttrandefrihet.
Malaysia fördömde 2023-aktierna som “islamofobiska” under Eid al-Adha, och liknande röster väntas nu mot 2025-incidenten. FN-möten och diplomatiska påtryckningar belyser spänningarna mellan västlig frihet och religiös respekt.
Muslimska communities i Sverige kräver ökat skydd och varnar för polarisering. Experter pekar på en “spate of desecrations” som förstärker känslan av osäkerhet.
Polisen och myndigheternas respons
Polisen klassar händelsen som hatbrott och utreder spåren från kulorna och kedjan. Inga omedelbara gripanden har rapporterats, men fokus ligger på att identifiera gärningspersonen via vittnen och övervakning.
Sveriges regering har tidigare hanterat liknande kriser genom dialog med muslimska länder, men kritiker efterlyser hårdare straff för hatbrott. Debatten om balansen mellan yttrandefrihet och hatretorik återuppstår.
Samhällsimplikationer: Islamofobi i Sverige
Attacken illustrerar en ökande trend av anti-muslimskt våld i Norden, kopplat till bredare samhällsspänningar kring migration och religion. Muslimer rapporterar dagliga hot, och incidenter som denna förstärker isolationen i utsatta områden.
Experter varnar för att sådana handlingar riskerar att eskalera konflikter, både lokalt och internationellt. Communityledare uppmanar till enighet mot hat, medan polisen lovar att prioritera utredningen.
| År | Händelse | Reaktioner |
|---|---|---|
| 2023 | Salwan Momika bränner Koran | FN-möten, protester |
| 2025 | Kulhål i Koran vid moské | Hatbrottsutredning |
Tabellen jämför aktuell och historisk kontext.
Framtida utmaningar och krav på åtgärder
Med ingen gripen gärningsperson kvarstår osäkerheten kring moskén och muslimska församlingar. Internationella röster trycker på Sverige att stärka lagarna mot religiöst hat, samtidigt som debatten om integration intensifieras.
Händelsen understryker behovet av dialog mellan myndigheter, religiösa ledare och samhället. En långsiktig strategi mot islamofobi diskuteras, med fokus på förebyggande och hårdare påföljder.
Stockholm moské förbereder sig för ökad säkerhet, medan globala observatörer följer utvecklingen. Denna desekration markerar en ny vändpunkt i Sveriges kamp mot religiöst hat.
