Det är sammanlagt nio skolfastigheter som kommunfullmäktige nu ska fatta beslut om att sälja, fördelat på tre olika affärer. Två av dem – Gubbängens gymnasium och Tensta gymnasium – var uppe på bordet redan för en månad sedan, men skickades då på återremiss av oppositionen. Den tredje affären omfattar sammanlagt sju tomträtter som staden ska sälja till fastighetsbolaget SBB.
Totalt inbringar försäljningarna drygt 1,7 miljarder kronor.
– Det är viktiga beslut för stadens ekonomi. Det här handlar om icke-strategiska fastigheter där vi inte har kommunal verksamhet utan det är fristående aktörer som driver skolor i dem, säger stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson (M).
S, V och FI arrangerar en gemensam manifestation utanför stadshuset inför kvällens möte för att protestera mot den blågröna majoritetens förslag.
– Det är en ideologisk utförsäljning. De i majoriteten vill inte att det offentliga ska äga fastigheter, säger oppositionsborgarrådet Karin Wanngård (S).
Hon är kritisk till att de styrande inte har återkommit med den konsekvensanalys som oppositionen krävde vid förra fullmäktigemötet.
– Det är nonchalant. De är uppenbart inte intresserade av fakta utan vill till varje pris sälja iväg fastigheter som staden äger. Nu har de bråttom eftersom det är val snart och stockholmarna gillar inte det här, säger Karin Wanngård.
Joakim Larsson tycker att återremisserna är ett sätt för den rödrosa oppositionen att förhala beslutet.
– Det känns snarare som ett inlägg i valrörelsen, säger han.
Karin Wanngård menar att det vore bättre ur ekonomisk synvinkel om staden fortsätter att äga fastigheterna där privata aktörer driver skolor i dag – även om det innebär att skattebetalarna får bekosta renoveringar av lokalerna.
– På sikt är det mycket mer lönsamt att äga och hyra ut än att sälja av. Riksgälden har ju lagt fram en rapport om det här, säger Karin Wanngård.
Joakim Larsson håller inte med. Han menar att staden behöver pengarna för att investera i andra kommunala verksamheter samt för att bygga nya. Att låna mer pengar skulle äventyra stadens kreditbetyg vilket skulle innebära högre räntor.
– Vår kreditvärdighet bygger på hur stora lån Stockholm har. Om vi ökar låneskulden ohämmat, som under den förra mandatperioden riskerar vi att omedelbart få ett nytt ränteläge. En procents högre ränta innebär 700 miljoner kronor som vi måste hämta hem i den ordinarie verksamheten, säger han.
