Tyskland har nu sällat sig till Frankrike, Italien, Spanien, Nederländerna, Sverige, Polen och Storbritannien i en bred ekonomisk kris över Europa. Med en BNP-tillväxt på knappt 0–0,3 procent 2025 står kontinentens största ekonomi stilla, medan euroområdets samlade expansion väntas bli blygsamma 1,1–1,2 procent. Höga skulder, låg produktivitet och geopolitiska chocker ligger bakom den tröga utvecklingen.
Tysklands Stagnation Leder Krisen
Tysklands ekonomi har fastnat i en flerårig svacka, med BNP-nivåer fortfarande under eller runt pre-pandemi-nivåerna från 2019. Prognoser pekar på 0–0,3 procents tillväxt 2025, drivet av svaga exportorder, återhållsam konsumtion och otillräckliga investeringar. Höga energipriser efter Rysslands invasion av Ukraina har slagit ut den tidigare modellen med billig gas och stark industri.
Analytiker från ifo-institutet varnar för att detta kan vara början på en permanent omstrukturering snarare än en tillfällig dipp. Exportberoendet och bristande infrastruktur förvärrar situationen, medan hela euroområdet drabbas hårt av Tysklands svaghet som central leverantörsnod.
Tillväxt, Inflation och Arbetslöshet i Europa
IMF höjer euroområdets 2025-prognos till 1,2 procent, men varnar för inbromsning 2026 på grund av hög skuldsättning och åldrande befolkning. Inflationen sjunker mot 2,1 procent i EU, med kärninflation nära ECB-målet från senare delen av året, medan arbetslösheten stabiliseras runt 4,8 procent.
BusinessEurope noterar motståndskraft men pekar på osäkerheter som dämpar investeringar. Låg produktivitet och geopolitiska risker, inklusive handelsspänningar, håller tillbaka potentialen långt under historiska genomsnitt.
Tabellen visar kärnindikatorer för de drabbade länderna, med Tyskland som tydlig bromskloss.
Landsspecifika Utmaningar
Frankrike gynnas av låg inflation runt 1 procent tack vare energiregleringar, men hög arbetslöshet på 7,6 procent signalerar strukturella problem på arbetsmarknaden. Italien kämpar med 6,2 procents arbetslöshet och en offentlig skuld på 136,4 procent av BNP, vilket hotar finansiell stabilitet.
Nederländerna pressas av 3 procents inflation från tjänster och livsmedel, trots låg arbetslöshet på 3,9 procent – budgetunderskott växer från klimat- och bostadsåtgärder. Sverige, Polen och Storbritannien delar bilden av svag tillväxt, höga levnadskostnader och ansträngda finanser, med långsam industriåterhämtning som gemensam nämnare.
Spanien nämns i krisgruppen, med troliga utmaningar kring turismberoende och skulder, även om exakta siffror varierar.
Strukturella Barriärer
Hög offentlig skuld i Italien och Frankrike begränsar stimulansmöjligheter, medan demografiska skiften minskar arbetskraften. Eftersatt infrastruktur och låg digitalisering halkar ut Europa efter USA i produktivitet. Geopolitik, som Ukrainakriget, förstärker energikriser och handelsrisker.
Prognoser och Framtida Risker
En långsam återhämtning väntas, med euroområdets tillväxt runt 1,2 procent 2025 och marginell uppgång 2026, stödd av lägre räntor. ECB förutser inflation nära 2 procent från halvåret 2025. BusinessEurope varnar dock för att tillväxten riskerar att “fastna” utan reformer i investeringar, energi och konkurrenskraft.
Risken för strukturell stagnation växer, där låg tillväxt kvarstår post-inflation. Tysklands fem stora hinder – exportfall, energi, investeringar, byråkrati och demografi – exemplifierar kontinentens utmaningar.
Experter från IMF och ECB uppmanar till strukturreformer för att frigöra potential, medan Nomura ser skifte från inflation till tillväxt som långsamt. Europas framtid hänger på politisk enighet kring investeringar och grön omställning.
Denna kris understryker behovet av enad europeisk strategi. Utan åtgärder riskerar 2026 att bli en fortsättning på 2025:s tröghet.
