Sverige skär ner bistånd till Afrika – över 2 miljarder omdirigeras till Ukraina

Sverige meddelade den 5 december 2025 att man gradvis avslutar utvecklingssamarbetet med fem länder, varav fyra i Afrika: Zimbabwe, Tanzania, Moçambique och Liberia, plus Bolivia. Över 2 miljarder kronor frigörs för Ukraina, vars bistånd höjs till minst 10 miljarder SEK nästa år. Beslutet, motiverat av omprioriteringar, markerar en fortsatt nedskärning av traditionellt bistånd till förmån för geopolitiska prioriteringar och inhemska kostnader.

Detaljer om nedskärningarna

Regeringen planerar att stänga ambassader i de berörda länderna senast 2026, som en del av en bredare strategi sedan den högerorienterade koalitionen tillträdde 2022. Biståndsbudgeten minskas från 56 till 53 miljarder kronor årligen för 2026–2028, med delar av besparingarna riktade mot immigrationskostnader. Sedan 2022 har stöd till över tio länder, inklusive Burkina Faso och Mali, reducerats kraftigt, och vissa program halverats.

Ukrainas andel ökar markant till 10 miljarder kronor (cirka 1,06 miljarder USD) 2026, fokuserat på energiåteruppbyggnad och krigsskador. De frigjorda 2 miljarden SEK (ca 212 miljoner USD) över två år kommer direkt från afrikanska program. Detta speglar en global trend där OECD förutspår 9–17 procents minskning av officiellt utvecklingsbistånd (ODA) 2025, efter 9 procent 2024.

Påverkade afrikanska länder

Zimbabwe, Tanzania, Moçambique och Liberia förlorar långvariga partnerskap som byggts upp över decennier. Lokala ekonomier, ofta beroende av svenskt stöd, riskerar kortsiktiga chocker. Forskningssamarbeten i globala södern drabbas hårt, med varningar om negativa effekter på både kort och lång sikt.

Uttalanden från regeringen

Utvecklingsbiståndsminister Benjamin Dousa förklarade: “Ukraina är Sveriges viktigaste utrikes- och biståndspolitiska prioritet. Det finns ingen hemlig sedelpress för biståndspengar – de måste komma någonstans ifrån.” Han betonade behovet av omprioriteringar inför växande åtaganden, inklusive immigrationsutgifter. Regeringen framhåller att pengarna adresserar akuta ukrainska infrastrukturbehov mitt i kriget.

Inga direkta uttalanden om Norge nämns i sammanhanget, men nordiska kontraster framträder där Sverige skär ner medan andra länder upprätthåller stöd. Dousa underströk att beslutet är pragmatiskt i en tid av begränsade resurser.

Reaktioner från berörda parter

Afrikanska nationer uttrycker oro över ekonomiska konsekvenser i aidberoende samhällen. Svensk utvecklingssektor, inklusive Sida, kritiseras för att förlora decennier av arbete – vissa program har kapats med 54 procent, från 960 miljoner till 40 miljoner kronor 2023. Forskare varnar för skador på globala samarbeten i Asien och Afrika, där tidigare nedskärningar på 1,7 miljarder SEK väckt starka protester.

Internationellt ses dragningen som del av en donor-reckoning, liknande Storbritanniens sänkning till 0,5 procent av BNI. Kritiker hävdar att det underminerar Sveriges roll som generös biståndsgivare, medan regeringen försvarar det som nödvändigt för säkerhetsprioriteringar.

Svensk biståndshistoria

Sedan 2022 har över tio länder fasats ut, med embassy-nedläggningar och halverade budgetar. Tidigare var Sverige en toppgivare, men nu prioriteras Ukraina och inrikesfrågor. Detta påverkar multilaterala program och forskningspartnerskap.

Geopolitisk kontext och implikationer

Beslutet understryker skiftet från traditionellt utvecklingssamarbete till krigsstöd, influerat av Rysslands invasion. Sverige positionerar sig som stark Ukraine-allierad inom NATO, men riskerar relationer i Afrika. Globala ODA-nedgångar förvärrar situationen för mottagarländer.

Långsiktigt kan nedskärningarna leda till minskat svenskt inflytande i Afrika, där Kina och andra aktörer fyller vakuumet. Regeringen utforskar nya modeller, men fokus ligger på Europa. Experter noterar att liknande omprioriteringar syns hos andra västländer.

Jämförelse med nordiska grannar

Medan Sverige skär, har Norge ökat humanitärt stöd, vilket skapar kontrast i regionen. Detta belyser olika strategier: Sverige betonar säkerhet, Norge traditionellt bistånd. Inga specifika norska siffror kopplas direkt, men trenden framträder tydligt.

Framtida utmaningar för biståndspolitiken

Nedskärningarna signalerar ett paradigmskifte där geopolitik trumfar utveckling. Berörda länder måste söka alternativa givare, medan Sverige hanterar interna kritiker. Potentiella effekter inkluderar svagare diplomatiska band och minskad goodwill i globala södern.

Budgetförändringarna för 2026–2028 fixeras snart i riksdagen, med Ukraina som huvudmottagare. Experter uppmanar till balans för att undvika långsiktiga förluster.

Händelsens betydelse

Sveriges besked den 5 december 2025 accelererar en trend av biståndsnedskärningar, med Ukraina som vinnare och Afrika som förlorare. Det speglar bredare globala prioriteringar i en orolig värld, där säkerhet väger tyngre än utveckling.